Så utser föreningen en lekmannarevisor

De flesta texter om lekmannarevision skrivs till den som blivit tillfrågad. Den här är skriven till er som ska fråga.

Valberedningen i en bostadsrättsförening har oftast två poster att fylla och en lista på namn som blir kortare för varje samtal. Revisorsposten är den som brukar bli kvar sist. Här är vad som faktiskt spelar roll när ni väljer — och vad ni gör när svaret blir nej hela vägen ner i listan.

Börja med vem som får väljas

Innan ni frågar någon: kontrollera jävsreglerna i 8 kap. 19 §. Det sparar ett pinsamt samtal.

Den tilltänkta lekmannarevisorn får inte sitta i styrelsen, vara anställd av föreningen, arbeta på samma byrå som sköter bokföringen, eller vara gift eller sambo med, syskon till eller släkt i rakt upp- eller nedstigande led med någon i styrelsen.

Sista punkten stryker fler kandidater än man tror. I ett hus med arton lägenheter där tre av dem hör ihop med styrelsen är urvalet plötsligt femton personer, varav de flesta redan sagt nej till något annat.

Sju saker som faktiskt spelar roll

1. Läser personen en årsredovisning utan att svettas? Formell utbildning krävs inte. Men uppdraget går ut på att jämföra siffror mot underlag, och den som aldrig sett en balansräkning kommer att ha en tung vår.

2. Har personen tid i mars och april? Detta är den underskattade frågan. Arbetet är koncentrerat till några veckor direkt efter bokslutet — för en förening med kalenderår betyder det mars och april, har ni brutet räkenskapsår ligger det någon annanstans. En som säger ja i god tid och sedan inser att veckorna inte går ihop hjälper ingen.

3. Klarar personen att säga obekväma saker? En revisor som upptäcker något men inte vill skapa dålig stämning i trapphuset har inte gjort sitt jobb. Det är faktiskt det svåraste kravet i hela listan.

4. Är personen tillräckligt fristående? Jävsreglerna sätter en juridisk gräns. Men en bästa vän till ordföranden är formellt behörig och praktiskt olämplig. Fråga er hur en missnöjd medlem skulle uppfatta valet.

5. Tänker personen stanna? Kontinuitet är värd mycket. Den som gjort granskningen ett par år ser avvikelser mot tidigare år, vilket en förstagångsrevisor omöjligt kan.

6. Förstår personen vad uppdraget innebär? Många tackar ja i tron att det handlar om att titta igenom en pappersbunt en kväll. Var ärliga i frågan — det minskar risken att någon hoppar av i mars.

7. Vet personen om ansvaret? En lekmannarevisor kan i teorin bli skadeståndsskyldig enligt 21 kap. lagen om ekonomiska föreningar. Ovanligt i praktiken, men det ska sägas innan någon säger ja, inte efter.

Hur ni frågar

Fråga inte på stämman. Där blir det ett offentligt nej, eller ett tystnadsframtvingat ja som ångras i februari.

Fråga enskilt, i god tid, och var konkret: så här mycket tid, den här perioden, det här ingår. Skicka gärna föregående års revisionsberättelse så personen ser vad slutprodukten faktiskt är. Den är oftast en sida lång, och det lugnar de flesta.

Nämn arvodet om det finns ett. Även ett symboliskt belopp signalerar att uppdraget tas på allvar.

Välj alltid en suppleant

Lagen kräver det inte, men många stadgar gör det och det är klokt oavsett. Avgår revisorn mitt under året — flyttar, blir sjuk, väljs in i styrelsen — står föreningen annars utan revisor fram till nästa stämma.

En suppleant är också ett bra sätt att låta någon prova rollen innan hen tar den på riktigt.

När ingen vill

Det är den vanligaste situationen, och den har tre utvägar.

Fråga utanför huset. Ingenting kräver att lekmannarevisorn är medlem. En bekant med ekonomivana, en pensionerad redovisningskonsult, någon i grannföreningen — alla går bra så länge jävsreglerna hålls.

Köp tjänsten. Att anlita någon som gör granskningen på uppdrag kostar mindre än de flesta föreningar tror, och betydligt mindre än att sitta ett år till med ofastställda räkenskaper.

Låt Bolagsverket utse en. Enligt 8 kap. 29 § ska Bolagsverket efter ansökan utse en revisor om föreningen saknar en. Ansökan kan göras av vem som helst, även en enskild medlem. Det är sista utvägen snarare än en plan — men den finns.

Att byta utan att det blir personligt

Revisorn väljs för den tid stadgarna anger, oftast ett år i taget. Stämman kan välja någon annan vid nästa ordinarie stämma utan att ange skäl.

Det gör bytet enklare än många tror. Ska ni gå från en lekmannarevisor till en auktoriserad är det inte ett underkännande av personen, utan ett beslut om föreningens behov — och det är så det bör presenteras på stämman.

Kom ihåg att anmäla ändringen till Bolagsverket, och att ge den nya revisorn tillgång till föregående års underlag i god tid före bokslutet.

Vanliga frågor

Måste lekmannarevisorn vara medlem i föreningen?

Nej. Kravet är bosättning inom EES för den som inte är auktoriserad. Många föreningar väljer medvetet någon utifrån för att få ett tydligare oberoende.

Kan styrelsen utse revisorn?

Nej, revisorn väljs av föreningsstämman om inte stadgarna anger ett annat sätt. Att styrelsen väljer sin egen granskare vore hela poängen förlorad.

Vad gör vi om revisorn avgår mitt under året?

Har ni en suppleant träder den in. Saknas suppleant får en extrastämma hållas, eller så kan Bolagsverket utse en revisor efter ansökan enligt 8 kap. 29 §.

Hur många år kan samma person sitta?

Det finns ingen bortre gräns i lagen. Kontinuitet är en fördel, men väg den mot att oberoendet kan urholkas efter många år i samma förening.